-
Trender i den svenska kapitalismen
Redan 2009, alltså långt före mitt försök att beskriva trenderna i hos den svenska kapitalismen från 1950 till idag i ett diagram, hade Jesper Roine och Daniel Waldenström genomfört detta*. Deras val av data och deras metoder är dock helt annorlunda än de jag har använt. Roine och Waldenström har dels utgått från den översta inkomstpercentilens andel av […]
-
SD:s tillväxt och antalet asylsökande
Det är egentligen svårt att förklara hur SD-sympatiernas tillväxt skulle ha ett direkt samband med antalet asylsökande. Det borde vara avsevärd fördröjning mellan händelsen (ansökandet om asyl i Sverige) registreringen av detta, offentliggörandet av statistiken och att den presumtive SD-sympatisören blir medveten om saken och reagerar genom att kryssa för SD som bästa parti i […]
-
SD-sympatierna, en konsekvens av nyliberalismen och homo economicus
eDen nya högerns, till exempel SD:s framgångar, framstår ofta som helt obegripliga när man läser undersökningar som SCB:s Partisympatiundersökningar (PSU). Det blir knappast mer begripligt genom SOM-institutets specialrapporter. Visst förekommer det likheter bland SD-sympatisörerna vilka gör att dessa kan utskiljas något från övriga väljare. Men inget som skulle kunna tänkas förklara tillväxten till ett av […]
-
”Ett tydligt mål för sysselsättningen” (s) – utan något uttalat mål för denna…
Nyblivne statsministern Löfven sa i regeringsförklaringen[i] att ”Ett tydligt syselsättningsmål skall styra den ekonomiska politiken”. Detta mål för sysselsättningen tolkas redan i nästa mening om till att: ”Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU år 2020″. Det skulle ha varit betydligt […]
-
DN kan redovisa minskande utanförskap – rent utgiftsmässigt
(Insänt till DN 2014-03-17) I DN:s genomgång 14/3 Blandat bokslut för löftet att bryta utanförskapet[i], kritiseras den vanliga metoden för mätningar av utanförskapets omfattning. DN skriver att: En svaghet är att den inte mäter verkliga människor, utan så kallade helårskoefficienter. En annan är att även de som är sjukskrivna eller arbetslösa en kort […]
-
Höjd a-kassa – ett brott mot NAIRU-lagen
I Ekots lördagsintervju sa finansminister Anders Borg att: – Jag tror inte att vi ska höja taket i a-kassan. När vi räknar på det, så skulle även en höjning av a-kassan under de första tre månaderna kosta uppemot 30 000 jobb. Så pass stora negativa effekter har a-kassehöjningar.[i] Regeringen utgår i detta från en rad […]
-
Stefan Fölster jagar smitare undan arbetslinjen
Arbetslinjen är vad som gäller i svensk politik. Utanförskapet är enligt regeringens definition de som tvingas leva på de sociala försäkringssystemen. Svenskt Näringslivs undersökning ”Utanför utanförskapet[i]”, ger en anvisning i vilken riktning de anser att att denna definition skall utnyttjas. Stefan Fölster som är ansvarig för rapporten menar att alltför många lyckas hålla sig undan utanförskapet […]
-
”Arbetslinjen” medför barnfattigdom
Dagens Nyheter kopplar i gårdagens ledare[i] barnfattigdomen i Sverige till den så kallade arbetslinjen ”Att det lönar sig bättre att arbeta än att leva på bidrag”. Kopplingen mellan dessa båda företeelser är befogad. DN är också rätt ute när de skriver att ”de knappa levnadsvillkoren tenderar att permanentas, ja, till och med gå i arv.” […]
-
Fattiggörandets metod B
När fattiggörande av Sveriges innevånare sker genom sänkta ersättningsnivåer är detta rätt påtagligt och blir därför också kritiserat. Liksom när tak för ersättningen som för a-kassan ger allt sämre kompensation för förlorad arbetsinkomst. En mindre påtaglig metod som verkar ha fått större genomslagskraft på de allra fattigastes inkomster, är när fattiggörandet sker genom minskad tillgänglighet […]