-
Vad kostar Fas 3? Och vem betalar?
Det sprids mängder av missuppfattningar kring workfarepolitiken. En sådan är att arbete för bidraget enbart skulle förekomma inom fas 3. Arbete för bara bidraget – workfare enligt den internationella definitionen av saken – förekommer inom flera andra verksamheter. Sådana som Arbetsförmedlingen håller i, inom kommunerna samt som habilitering och rehabilitering. Hur många som arbetar i […]
-
Den svenska krisen 1990 och Wall Street kraschen 1929
I USA har antalet förlorade jobb efter den svenska 1990-tals krisen jämförts med deras krasch på Wall Street 1929. Måttet förlorade jobb är rätt främmande för den svenska debatten. I stället för att vara något som borde återställas efter krisen, sågs det minskade antalet arbetstillfällen som önskvärd korrigering av 1980-talets ”excesser”[i]. [ii] Diagrammet ovan […]
-
”Ett tydligt mål för sysselsättningen” (s) – utan något uttalat mål för denna…
Nyblivne statsministern Löfven sa i regeringsförklaringen[i] att ”Ett tydligt syselsättningsmål skall styra den ekonomiska politiken”. Detta mål för sysselsättningen tolkas redan i nästa mening om till att: ”Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU år 2020″. Det skulle ha varit betydligt […]
-
Antalet i workfare 2012
På förekomen anledning – Lars Calmfors artikel[i] Löneskillnaderna är för små, publicerad på DN:s-debattsida 27/3 – följer här ett försök att beräkna omfattningen av det irreguljära arbete som utfördes i Sverige 2012 för statligt fastställt bidrag (statlig minimilön) eller till och med för bara kommunernas försörjningsstöd. Arbete eller bara reguljärt arbete? Calmfors hävdar i DN-artikeln […]
-
DN kan redovisa minskande utanförskap – rent utgiftsmässigt
(Insänt till DN 2014-03-17) I DN:s genomgång 14/3 Blandat bokslut för löftet att bryta utanförskapet[i], kritiseras den vanliga metoden för mätningar av utanförskapets omfattning. DN skriver att: En svaghet är att den inte mäter verkliga människor, utan så kallade helårskoefficienter. En annan är att även de som är sjukskrivna eller arbetslösa en kort […]
-
Vem lovade ”beredskapsjobb”?
I förra onsdagens TV-Rapport[i] fanns ovanstående bild med. Den hade lagts in i reportaget om socialdemokraternas ”Tio principer för jobb och välfärd”[ii]. Bilden med denna rubrik kan ha gett tittarna uppfattningen att socialdemokraterna skulle ha uttryckt som sin avsikt att återinföra beredskapsjobben. Men i så fall hade tittarna missuppfattat saken. Beredskapsarbetet gav lön och […]
-
Nationalekonomernas bedrägeri mot sjukförsäkringen 1: Måndagssjukan
Karl Marx beskrev på 1870-talet i Kapitalet nationalekonomer som kapitalisternas lakejer. Hundra år senare var denna beskrivning bara delvis riktig. På 1970-talet förekom o-ortodox ekonomisk forskning även inom den svenska akademiska världen. Därefter har dock 1870-talets eländiga ordning återställts. Återställningen inleddes genom att svenska kapitalisterna skapade eller reformerade förment vetenskapliga propagandacentraler som SNS vilka i […]
-
SNS och dess ekonomer
SNS senaste så kallade konjunkturrapport behandlar liksom så många tidigare av deras skriftställningar de svenska sociala försäkringssystemen. Det visar sig vara bäst att börja från slutet, med rapportens sista avdelning, ”Slutsatser och rekommendationer”, för där klargör författarna vilka gränser de satt upp för svaren på de frågor som ställs tidigare i rapporten: ”Ser man till […]
-
Kriget mot sjukförsäkringen 3
Svenska Dagbladets ledarsida ligger i framkant när det gäller propagandan mot sjukförsäkringen. 9e september var rubriken ”Så gjorde välfärden oss till sjuklingar”. Ledarskribenten Per Gudmundsson bygger under rubrikens påstående med detaljer ur en artikel som nyligen publicerades i Ekonomisk debatt. I den artikeln beskriver Martin Ljunge, fil. Dr i nationalekonomi, hur deltagandet i sjukförsäkringen förändrades […]
-
Även riksbanksdirektörerna svär sig fria från ansvar för arbetslösheten
Enligt både Konjunkturinstitutet och de flesta andra anhängare av NAIRU-politiken är det Riksbanken som genom sin kontroll över räntan reglerar arbetslöshetens omfattning och genom detta också om (löne-) inflation ska kunna tänkas uppstå. Nu visar det sig att de regler som trots den svenska Riksbakens EU-dikterade självständighet och instruktionsförbudet ändå skall utgöra ett ramverk för […]